Gustav LindqvistNu har vi bott i några dagar i Ningbo och det känns faktiskt som att man har landat nu. Maten känns inte ovanligt, man har vant sig vid lukten och man börjar känna sig nästan lite hemma. Det är rätt märkligt med tanke på omständigheterna.
För tillfället bor vi på Zhejiang Wanli University campus i lägenheter avsedda för internationella, vilket betyder att de är typ dubbelt så stora som de vanliga lägenheterna och det bor hälften så många i dem. Vi har tvättmaskin, kök, kylskåp, mikrovågsugn, dusch och allt sådant (fast typ inget fungerar i just vår lägenhet).
Köket använder vi inte så ofta utan vi äter ute i stort sett hela tiden (frukost och kvällsmat är undantag). Att äta ute kan kosta så lite som typ 3 kronor och så mycket som 100 kronor beroende på vart man går. Just restauranger är inte jättestor skillnad mot hemma. Bortsett från kommunikationsproblemen vid tydandet av menyn och just beställningen så funkar det rätt bra. Fast vi får varmt vatten vid servering, weird.
Just när det kommer till mat är nog frukost det som är mest besvärligt. De har nämligen inget ordentligt bröd här, man får äta liknande sockerkaka om man vill ha något brödaktigt. För att reda bot på detta bestämde vi oss för att ta ett besök hos IKEA i Ningbo för att försöka få tag på lite mat.
Det enklaste (i de flesta fall) sättet att ta sig fram i Ningbo är taxi, det är billigt, snabbt och i de flesta fall utan komplikationer. Idag var det inte utan komplikationer.
Tobias, Marcus och Jag skulle dela taxi bort till IKEA, vi gjorde som vi brukar och viftar in en taxi varpå vi visar adressen (skriven på kinesiska i en liten magisk bok vi har) och efter att taxi-chauffören visar en liten “kom-in”-rörelse hoppar vi in i taxin och den tar oss till destinationen. Efter kanske en tio minuters åkning började Tobias som satt i framsätet och chauffören försöka så gott det går kommunicera vart vi skulle, chauffören hade nämligen inte koll på var IKEA låg så vi fick efter bästa förmåga och Google Maps förklara vart han skulle köra. En kombination av dålig kommunikation och en ofullständig karta befann vi oss på destinationen. Så här såg det ut.
Chauffören var ganska bestämd att detta var rätt destination och ville bli av med oss så vi blev utkörda ur taxin och fick ta oss vidare på egen hand. Området vi befann oss i var hälten förort och hälften byggarbetsplats. Här ska det tilläggas att vi inte hade en ordentlig address till IKEA, den enda vi hade var skriven med kinesiska tecken och således inget vi kan knappa in på våra smartphones som sedan magiskt kunde leda oss framåt. Här var vi utelämnade åt vår egna orienteringsförmågor men främst vår tur.
Efter en liten promenad åt det håll vi trodde att IKEA var såg vi en blå byggnad en bit bort. Med stor entusiasm gick vi vidare åt det hållet i dryga fem minuter varpå vi upptäckte att det var bara en övergiven industribyggnad, som dessutom låg intill en flod som blockerade alla möjligheter att ta sig vidare i den riktningen. Det var bara att vända tillbaka.
Det var vid denna tidpunkt de andra kom fram till IKEA (utan problem alls) och hade möjligheten att skicka en bild på var de befann sig på kartan. Nu hade vi en punkt att gå mot! =) 30 minuters gång senare genom industriområden, över stora vägar, under stora vägar, över en bro var vi äntligen framme vid IKEA, och det var underbart!
På IKEA passade vi på att äta lite på restaurangen och sedan den sedvanliga rundvandringen (där de andra besökarna var mer intresserade av oss än varorna) och avslutades sedan i IKEA Foods där vi fick tag på diverse svenska matartiklar. Jag som hungrat efter något ordentligt i brödväg köpte 3 stora påsar med skorpor :)
Efter IKEA tog vi taxi (inga komplikationer) till ett annat köpcenter som heter Olé. Där har de importerade produkter liknande de som vi ska designa för på vårt projekt, så att besöka stället där produkterna ska säljas var något vi kände vi behövde göra. Det var efter detta som vi stötte på komplikationer igen. Det är nämligen så att mellan 16:30 och 18:00 är det taxibyten i Ningbo och det är i stort sett omöjligt att få tag på en taxi, speciellt inte för längre sträckor som det var vi skulle göra; Klockan var 16:21 när vi började leta taxi. Addera sen ösregn till denna ekvationen så får man ett litet hum om hur det var.
Efter en halvtimme efter febrilt letande efter taxi gav vi upp och begav oss in på närmsta Starbucks där vi kunde torka lite grann och invänta bättre tider.
Klockan 17:53 gav vi oss ut på gatorna igen efter taxijakt, och vi var inte ensamma. Halva Ningbo var ute och jagade taxi i regnet och de är betydligt vanare vid det än vi är. De första dagarna här stod vi lite tafatt och vinkade på trottoaren, hälften såg förmodligen inte ens oss och den andra halvan blev tagna av andra. Efter ytterligare 20 minuter där vi stod halvvägs ut i korsningen med 10 andra kineser fick vi äntligen tag på en taxi.
Efter så lång tid i regnet och så mycket strul på en och samma dag är det underbart att kunna sätta sig ner och bara åka med, att vi sen höll på att krocka ett antal gånger behöver vi inte gå in i detalj på.
Nu ska vi ha en chillkväll efter en varm dusch och bara slappna av med lite skorpor!
